#lang pollen
EU straffrätt, by MalinMnnikk
Innehållsförteckning
EU straffrätt
30–04–2019 Annika Suominen
Introduktion
- en internationell, europeisk dimension
- straffr’tten i utgångspunkten nationell
Europakonventionen
Relevanta artiklar
- Artikel 2 - rätten till liv
- Artikel 3 - förbud mot tortyr och omänsklig behandling
- Artikel 5 - rätt till personlig frihet
- Artikel 6 - rätten till en rättvis rättegång
- Artikel 7 - legalitetsprincipen
Relevans för straffrätten
- bakomliggande konvention
- ratificering ett krav för att bli MS
- Europarådets arbete relevant för EU straffrätten på många sätt
EU-straffrätt
- påverkan på nationell straffrätt och straffprocessrätt
- inget EU straffrättssystemt
- nationella aktörer, domstol åklagare
- straffrättsligt ansvar baseras på svensk rätt
- en samverkan mellan EU-rätten och straffrättssystemet
Dirketiv —> riksdagen antar en lag för att genomföra direktivet —> svenska domstolar tillämpar lagstiftningen
- manskiljer inte mellan materiell/allmänn straffrätt
- straffrättsligt samarbete liknar samarbete som gjorts i Europarådet
- skiljer sig dock från denna på 3 sätt: * EU har en egen straffrättslig kompetens * Straffrättsliga samabretet inom EU instiitutionaliserat * Eu-rättens allmänna principer kan få relevans på rättstillämpningsnivå
- EU-rättens allmänna principer som kan få relevans * EU rättens företräde * Direkt effekt
- ska säkra att en MS inte kan kringgå EU rättsliga bestämmelser
Straffprocessuellt samarbete
Straffprocessuellt samarbete innefattar
- Utlämning (överlämning)
- regler om internationell rättslig hjälp
- internationell verkställighet av domar
merparten av instrumenten antagna innan Lissabonfördraget
- konventioner
- rambeslut
- direktiv uidag enligt Lissabonfördraget
hantering av jurisdiktionskonflikter även inkluderat
- statens jurisdiktion begränsar hur staten kan agera
- behörighet endast på statens eget område
- förklarar nödvändigheten för straffprocessuellt samarbete inom EU
- MS har begränsad jurisdiktion
- EU förutsätter att nationella gränserna inte ska hindra effektiv lagföring inom EU
- kan uppstå både positiva och negativa jurisdiktioner
- bör även ses i samband med andra regler t.ex. utlämning
Principen om ämsesidigt erkännande
Den europeiska arresterignsordern
Kritisk synpunkt på straffprocessuellt samarbete
- ett outvecklat system
- arresteringsordern mest effektiv ska den alltid då användas när den kan
- istället borde väl samarbete försöka täcka alla relevanta delar
art 82 EUF innehåller även en kompetens att harmonisera straffprocessrätt
Materiell straffrätt
- art 83 EUF
- Minimiregler
- för brottsrekvisit och påföljder
- direktiv ( = implementering)
Miniimiregler
- krav att MS kriminaliserar åtminstone de gärningar omfattade av direktivet
- skärper ofta repressionsnivån
För brottsrekvisit och påföljder
- straffbestämmelser
- påfölder
- sanktioner mot juridiska personer
- jurisdiktion
- inte allmänna delen
Direktiv
- svenska domare lägger svensk rätt som grund för fällande domar
Allvarlig gränsöverskridande brottslighet, art 83.1 EUF
terrorism, människohandel, sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, narkotikahandel (…)
Annexkompetensen, 83.2 EUF
- tillnärmning nödvändig för effektivt genomförande av annat kompetensområde
- miljö, jordbruk, transport osv.
Nödbromsen
- gäller både materiell och straffprocessuellt samarbete
- gäller om en rådsmedlem anser att ett direktiv negativt skulle påverka grundläggande aspekter av dennes straffrättsliga system
- —> särskild process
- opt-out, inte veto
- ska finnas förutsättningar, grundläggande aspekter
Kritisk synpunkt på materiell straffrätt
- outvecklat system
- repression och dennes nivå
- lagstiftningskompetensen inte alltid respekterad
Institutionellt samarbete
-
Eurojust 2002
- art 85 EUF
- syftet att underlätta och förenkla samarbete
- en ren samarbetsinstitution
- utvecklas till en europeisk åklagarmyndighet?
Europol 1998
- art 88 EUF
- saknar polisiär befogenhet
- fungerar som ett stöd för brottsbekämpande myndigheterna i MS
Kritiska synpunkter
- kompletterande till stor del inte problematiskt
- om det utvecklas till övernationella myndighete, kanske mer problematiskt?
Aspekter som påverkar svensk straffrätt
Straffrättslig kompetens utöver art 82–86 EUF
- art 325 EUF
- miljödomen C–176/03 och relevans här
- oftast används dubbel rättslig grund
Positiva förpliktelser som följer av EU-rätten
- Kriminalisera iallfall till den nivå
- följer från föredragen: art 325, art 30 stadgan
- specific primärrättslig påverkan
- följer från EUD praxis
- Följer från vissa direktiv och förordningar * kan ställa krav om nationella sanktioner, men inte vilken sanktionsform * sekundärrättslig påverkan
- riktar sig primärt till lagstiftaren, domstolarna ska inte korrigera detta i rättstillämpningen
Negativa förpliktelser som följer av EU rätten
- generell förpliktelse att inte ha nationella rättsregler som står i strid med EU-rätten
- art 4.3 EU lojalitetsplikten
- typisk konfliktsituation är att nationella regler står i strid med EU-rättsliga regler om fri rörlighet
- riktar sig både till lagstiftaren och även domstolarna
Blankettstrafförbud
- miljöbalken 29:9 st. 1 p. 1
- lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
- man måste söka sig till den EU-rättsliga normen som blankettstraffbudet hänvisar till för att avgöra straffbudets omfattning
- finns inte alltid material för hur den ska tolkas
- används primärt för att slippa väldigt detaljerade bestämmelser som måste uppdateras ofta
- oavsett att detta till dels går på bekostnad av förutsebarhet och legalitet
EU-rättskonform tolkning av straffstadganden
- nationell rätt ska tolkas direktkonformt ( C–14/83 von Colson & Kamann)
- nationella domstolar ska så långt som möjligt tolka nationell rätt i ljuse av relevant EU-rätt
- får inte leda till att den EU-rättsliga rättsakten självständigt vidgar det straffbelagda området
- Legalitetsprincipen slår in här
Barn som brottsoffer →