förmåga och tillfälle att rätta sig efter lagen
t.ex.
- ofrivilliga handlingar
- omöjlig att utföra t.ex. bristande kunskap, skicklighet
- psykisk sjukdom
- villfarelse om lagens innehåll i vissa särskilda situationer, BrB 24:9
—> orimligt att skaffa någon som inte har denna förmåga

Skuldprincipen

B1 - Det allmänna skuldkravet (Uppsåt och oaktsamhet)

skuld ger underlag för klander
- attityd och förståelse
HR: GP har agerat medvetet
- RH 2008:90 Rödebydomen, även psykiskt sjuka kan vara medvetna
även att handla omdömeslöst eller i ilska innebär inte frånvaro av medvetenhet
brottstyper ställer som HR krav på uppsåt, oaktsanhet endast om det framgår i lagrummet
- t.ex. jmf BrB 3:1 och 3:7
- Behöver inte stå oaktsamhet, kan också stå synonymer

Avsiktsuppsåt

syfte, vill att något ska ske (voluntativ)
tillämplig endast i förhållande till följder t.ex. skada, död etc. effekt rekvisit
följden eftersträvas som ett mål eller som ett genomgångsled (till ett annat mål)
GP gör något “i syfte att”, “För att”, “med avsikt att” en viss följd ska inträda
innefattar både kognitiv och voluntativt element * attityden är dock det som är straffvärt

Insiktsuppsåt

Likgiltighetsuppsåt

misstanke om risk för att någo kommer att ske, och
är likgiltig till eiskens förverkligande (dvs följden) voluntativ
- NJA 2004 s. 176 (HIV-fallet) och NJA 2016 s. 763 p. 19–24
- prövningen ska alltid ske i båda leden för att nå upp till den lägsta formen av uppsåt

jfr med att vara enbart:

Pröva alltid båda leden (NJA 2005 s. 732)
Insiktsledet: faktiskt insikt om risk (inte borde, inte om…)
Ligiltighetsledet: det är nästan aldrig fel att följa “uppfattade sannolikheten” NJA 2016 s. 763
Insikt om risk + “handlade ändå” är aldrig tillräckligt (krävs MO+likgiltighet inför följdens faktiska inträde)
Inte fel att använda hypotetiska provet som extra livrem:
- Den som inte ser följdens inträde som ett relevant handlingsskäl hade gjort likadant även om hen varit säker
- Den som ser följdens inträde som ett relevant handlingsskäl hade inte gjort likadant även om hen varit säker
- Om ja i likgiltighetsledet men nej på hypotetiska provet → du har tänkt fel någonstans!

Oaktsamhet (culpa)

misstänker inte att någo kommer att ske men borde ha gjort det. Bedömning i två led:
- Orsaksled: vad kunde GP ha gjort för att komma till insikt t.ex. tänka efter, skaffa information, utöva självkontroll, föra anteckningar
- Klandervärdhetsled: beroende av GPs förmåga och tillfälle att agera samt dennes personliga förutsättningar, vad som kan begräras - vad kan förväntas? Beror t.ex. på syn, fysisk styrka, rörelseförmåga, erfarenhet, läggning, hörsel, utbildningsnivå.

Blanda inte ihop culpa med varandra, även om det ena leder till det andra oftast

Gärningsculpa - A1
- Gärningen i fokus
- vad hade aktsamhet lett till? Utebliven skada, fara eller kränkning
Personlig culpa - B1
- brist på insikt, okunnighet
- aktsamhet hade lett till insikt

B1 nivå ska täcka närvaron av rekvisit på A1 nivån (positiva rekvisit)
- SKA vara uppfyllda
B1 nivå ska också täcka frånvaron av rekvisit på A2 nivå (negativa rekvisit)
- SKA INTE vara uppfyllt
Båda ska täckas av uppsåtet

t.ex. misshandel kan alltså vara uteslutet om jag slår någon i den felaktiga tron att jag har haft nödvärnsrätt s.k. putativ nödvärn

Överskjutande uppsåtsrekvisit

prövas redan på A1 nivå om det står i lagen att man ska göra det
t.ex. BrB 8:1 “uppsåt att tillägna sig” “med avsikt att” “för att”
vissa brott ställer krav på ett kvalificerat uppsåt, andra okvalificerade uppsåt

Fristående brottsrekvisit

“Jag trodde att”

misstag, villfarelse om den verkliga situationen
förutsätter att domstolen godtar den felaktiga tron och att den rätta tron skulle ha gett rätt till nödvärn
se putativ nödvärn och putativ nöd

BrB 1:2 2 st
NJA 2011 s. 563, ingen särregel för russituationer utan vanliga regler och principer gäller. Skuldprincipen gäller alldeles oavsett
vanlig uppsåtsprövning
man kan alltså inte skylla på sin berusning, och man kan inte heller “få” ett uppsåt p.g.a att man varit berusad.