svårt att få fram exakta siffror, antaganden är ett måste
bristmarginal från USA ligger mellan 0.5–8%, men svårt att dra samma antaganden i Sverige (annat rättssystem)
0.5% X 344 353 = 1722 st felaktigt dömda

Nivå 2 hur många överklaganden syftar till ett frikännande

12 801

Nivå 3 Totalt antal överklaganden som resulterar i frikännande

ca 10% = 1303

Nivå 4 totalt antal tidigare felaktigt fällda som friats efter överklagande

Nivå 5 söker och beviljas resning

17 st

Nivå 6 totalt antal felaktigt fällda som frias i en ny rättegång

402st = antal kvarvarande felaktigt dömda

Från ett statistikt perspektivt är det sannolikt alltså att det finns felaktigt dömda i Sverige

Gemensamma nämnare?

Återtagande erkännanden

SB 7 mord inom tidsperioden
ME: mordbran och skadegörelse (beviljas resning för skadeförelsen efter återtaget erkänannde)

Ifrågasatt vetenskap s.k. Shaken baby-målen

vetenskapliga teorier om vissa symtom som orsakats av att man skakats

Vittnesproblematik

t.ex. Kaj Linna, vittnes tillförlitlighet allvarligt ifrågasatt

Återtagna erkännanden

Falska erkännanden? - ingen kan egentligen veta om de är falska även om det finns faktorer som pekar på det

internationellt: av alla erkännanden är 4–12% falska

Varför erkänna falskt?

rättspyskologisk forskning bjuder på svar

Frivilliga falska erkännanden
- skydda den verkliga förövaren
- önskan om uppmärksamhet, status, andra fördelar
Framtvingade - medgörliga falska erkännanden
- undvika/ta sig ifrån en pressad förhörssituation, manipukativa förhörsrekniker, eller ett frihetsberövanden
- sårbarhet hos den misstänkte
Framtvingade-internaliserade falska erkännanden
- personen tror att hen har gjort det
- övertygas av andra t.ex. genom falska bevis
- Memory Distrust Syndrome

Ifrågasatt vetenskap

Teoretiskt sett osäkra utgångspunkter tillämpas av anlitade experter

Shaken Baby Syndrome

symptomen i kombination med ett tidsintervall —> ringar in en eller ett fåtal gärningspersoner
dock finns det många andra förklaringar till samma symptom —> resning & frikännande

Hur osäkra är andra teorier som tillämpas i rätten?

risk för kontaminering och misstag i forensiska labb
subjektiva influenser (rättsläkare, kriminaltekniker etc. påverkas av vad dom känner till om målet)
bristande kommunikation domstol/expert (läkare är inte domare, domare är inte läkare)

Vittnen

medvetna/omedvetna faktorer
psykologin talar om att problemet är större, speciellt den omedvetna delen

Vittnespsykologi

minnet fungerar inte som ljud och bandinspeling av verkligheten
rekonstrukton av den egna upplevelsen och erfarenheter
interna faktorer —> “som det brukar gå till”, kunskap och erfarenheter
externa faktorer —> andra vittnen, ledande frågor, uppleva press att hjälpa polisen, mediarapportering, vittneskonfrontationer

Inte hela förklaringen…

i sig kanske inte förklarar varför människor döms felaktigt

Forskning belyser att dessa kan trigga en utredning som i första hand syftar till att få misstankarna mot en viss individ bekräftade

—> confirmation bias

Confirmation bias

Tendens att selektivt leta efter och tolka information på ett sätt osm bekräftar uppfattningar/hypoteser

Mostridig information ignoreras eller tolkas på ett nedverderande sätt

—> ensidighet/skevhet i hur man söker information och hur man värderar den

Mer eller mindre omedveten process

“Älgfallet”

utredningen har ganska många exempel på ensidig undersökning av omständigheterna
hypotesen är att offret har blivit överkörd av en åkgräsklippare av sin man och avlidigt
rättsläkaren säger att skadorna är förenliga med både gräsklippare och älgattack, dock frågas inte älg-aspekten förrän senare

Förundersökningar

Misstänktdrivna utredningar
- misstänkt sätts i samband med brottet i ett tidigt skede och sedan letar man efter bevis som talar för uppfattningen
Assymetrisk skepticism
- när polisen har en hypotes och får information som stämmer överens med den ställer de sig mindre kritiskt till den

I specifika situationer

Vittneskonfrontationer
Brottsplatsundersökningar
Forensiskt analys (Forensic Confirmation Bias)

Varför?

Kognitiba förklaringar
- resurer, belsutsfattande, minne etc. —> begränsade resurser gör det svårt eller omöjligt att på allvar ta till oss mer än en hypotes i taget
- skapa mening i vad vi ser, som lätt fastnar
- genom att redusera arbetsminne kan man kanske minska biaset
Emotionella/Motivationella förklaringar
- motivated reasoning
- rädsla och ilska är kopplat till högre nivåer av confirmation bias
Sociala/Organisatoriska förklaringar
- self/ego-enhancement bias, inte intresserade av sanning utan att övertyga andra om att vi har rätt
- confirmation bias är starkare i relation till egna hypoteser än till andras

← Kronvittnesrabatter och plea bargain Aktörer och medhjälpare →